Inspirerade av vårt första – i vårt tycke – lyckade poesiår kavlade vi upp ärmarna och planerade för nästa.
2019 växte festivalen till 13 poeter och en konstnär. Konceptet låg fast. Jorge Restrepo H hade lovat att fortsätta porträttera våra gästpoeter. Han skapade också en helt egen logga till vårt motto ”Poesi är en idrott som håller hjärnan i form”. Nu har vi en helt unik profil. Vår publik hängde med och vi blev fler. Även skolbesöken blev fler.
Vi fortsatte sprida poesin helt enkelt.
Vi skaffade oss fler samarbetspartners: Jönköpings folkhögskolas konstlinje gjorde en utställning med Black Out Poetry på Stadsbiblioteket.
Dansaren Stina Nilsson och poeten Dominic Williams improviserade fram flera nyskapande föreställningar.
Svenska Kyrkans café Navet på Hovrättstorget höll extra öppet denna vackra septemberlördag där solen sken och höstlöven virvlade. Poeten Dominic Williams bringade till och med fram kyrkklockorna i Kristine Kyrka. Eftersom Jönköping ligger ganska nära himlen - och förr i tiden kallades Smålands Jerusalem - så var det faktiskt några som trodde att det var en hälsning från Gud!
Av Anette Höglund till Jönköping
Från mitt fönster
hör jag likt Hamlet
ord, ord, ord
men når de himlen?
Genom fönstret ser jag
en ensam poet
som läser sina dikter
folk passerar förbi
några stannar till
slår sig ner
dras in i hans ord.
Plötsligt börjar kyrkklockor slå
till rytmen av hans röst
Är det Gud?
En vindpust rör upp höstlöv
i en dans runt poeten
tillsammans med servetter
från caféet och några
kvarglömda poesiböcker.
Är det Gud?
Så mojnar vinden
klockorna och poeten tystnar
en kålfjäril landar
på hans sko.
Är det Gud?
From Anette Höglund to Jönköping
For Jönköping
From my window
like Hamlet I hear
words, words, words
but do they reach heaven?
Through the window I see
a lonely poet
reading his poems
people pass by
some linger
some sit down
drawn into his words.
Suddenly church bells start to chime
to the rhythm of his voice
Is that God?
A sudden whiff of wind
and autumn leaves dance around him
together with napkins
from the café and some
forgotten poetry books.
Is that God?
Then the wind calms
the bells and the poet ceases
a butterfly lands
on his shoe.
Is that God?