Pandemin hade ännu inte gett med sig men poesi blev det ändå.
Trots motgångar i form av sjukdomsfall för två av våra gästpoeter: Safah Fathy från Egypten och Zhivka Baltadzhieva från Bulgarien. Vi var särskilt ledsna över att Zhivka inte kunde komma för vi hade övat hela våren på att uttala hennes namn rätt. Dock inte så ledsna som hon själv var. Det ska sägas att det inte var covid 19 som däckat våra poeter.
Det tredje bortfallet: Alexander Carberry från Storbritannien kan vi dock skylla pandemin för, tillsammans med Brexit. Han fick nämligen utreseförbud. Vad gör man när man sent får veta att man är tre poeter minus? Ja som tur är så hade vi byggt upp ett stabilt nätverk. Vi bad helt enkelt Juna Burghardt att ta med sin man Tobias (som gästade oss 2020) och vi haffade poeten Leonardo Rossiello (2019) som var på genomresa och stannade till i Jönköping. De två blev en fullgod ersättning för de andra tre.
Detta år tyckte vår producent Víctor Rojas tyckte det var dags att poesin själv skulle få säga sitt. Han gav den röst med den här dikten som nu är vårt signum. Den följer oss vart vi går. Samma år fick Víctor Region Jönköpings läns stora kulturstipendium för sitt arbete med poesifestivalen.
Siempre te he seguido
como esclavo de emperador romano
No perturba mi misión cuando dicen que eres:
una rosa en los rieles del tren
el único deporte que mantiene
la mente en forma
la enemiga predilecta de los dioses
el otoño que le gana la llegada al verano
la llave oxidada que aún abre corazones
la complice perfecta para matar el tiempo
la euforia en las huestes de guerreros inservibles
y muchas otras cosas más
Nada de ello me perturba
Mi única tarea
es susurrarte al oído que tambíen eres mortal
Jag har alltid följt dig
Likt en romersk kejsares slav
Det hindrar inte mitt uppdrag
När man säger att du är
En ros på tågets räls
Den enda idrott som håller hjärnan i form
Gudarnas favoritfiende
Hösten som kommer före sommaren
Den rostiga nyckeln som ännu öppnar hjärtat
Den perfekta kumpanen att döda tiden med
Euforin i de värdelösa krigarnas tält
Och mycket mera
Ingenting av det har stört mig
Mitt enda uppdrag
Är att viska i ditt öra
Att också du är dödlig
I have always followed you
Like the slave of a Roman emperor
It does not obstruct my mission
When they say you are
A rose on the railway tracks
The only sport that keeps the brain in shape
The Gods´s favorite enemy
The Fall that comes before Summer
The rusty key that still opens the heart
The perfect accomplice for killing time
Euforia in the tent of the useless warriors
And much more
None of this has disturbed me
My only mission
Is to wisper in your ear
That even you are mortal